Mat och mat
Jag känner mig så stor. Det måste synas nu, eller hur? Jag åt vitlökssmör på potatisen till middagen, klart att det lägger sig på kroppen. Sedan åt jag upp allting jag tog på tallriken till lunch och det var inte bara sallad utan också en HEL grönsaksbiff med några matskedar ris! Det är definitivt över det normala, lunchen brukar ju vara det tillfället då jag tar igen allt extra jag äter under middagen till exempel så att mitt dagliga intag inte ska ligga över 0.
Pappa har fixat en liten gradering. Ligger den på plus, desto högre desto mer, har jag ätit mera än vad jag gör av med och alltså gått upp lite i vikt. Tio är högsta och då har jag ätit som bara den. Knappt möjligt alltså, ens för en ”frisk” människa. Ligger den på minus har jag ätit för lite, minus tio har jag inte ätit något alls i princip.
Vi säger att min lunch ser ut
som ovan..
Lägger man nu ihop tre minus och ett plus, får man fortfarande två minus vilket betyder att måltiden är två minus. Skulle jag ta en knäckebröd med lite smör till har jag kanske tjänat ett plus, men jag ligger fortfarande på ett minus. Som allra oftast ser tallriken ut som den gör ovan, men varje ruta är aldrig helt täckt och rejält utplattad. Vanligtvis brukar jag också lämna en bit av den vegetariska maten och inte ta något knäckebröd vilket leder till en måltid på tre minus, kanske till och med mer.
Det är lunchen som förstör. Det är när jag går ut ifrån matsalen, som Skada nöjt klappar mig på axeln och berömmer mig. Jag är aldrig mätt när jag går ut därifrån, bara lätt nöjd. Oftast har jag smällt i mig tre glas vatten till för att lura mig själv att jag äter mer än vad jag gör.
Visst fungerar det, men leder till att runt halv två, om jag äter vid elva, har min blodsockernivå sjunkit så pass mycket att jag känner mig väldigt trött och fysiskt utmattad. Det är då jag tar till dagens andra knep. En kopp grönt te utan mjölk (i princip 0 kalorier!) och ett halvt litet äpple (ca 30 kalorier) som får mig att klara mig utan problem till klockan halv fyra då jag brukar komma hem. Väl hemma tar jag mig ett halvt knäckebröd, ibland hela och flera glas vatten. Det hamnar på under 50 kalorier och jag klarar mig till middagen vid fem-sex utan problem. Lyckas jag sedan ta en extra tomat till middagen, som jag skär i små bitar under hela middagens gång, har jag lurat min familj att tro att jag äter mer än vad jag egentligen gör. Awesome.
Bakad potatis är praktiskt det, därför jag önskar mig det som oftast. Först och främst behöver man inte gröpa ur all potatis utan kan lämna en hel del, sen tillagas den inte i någon olja eller smör vilket gör den helt ren. Rätt så gott är det också.
Middagen brukar ofta hamna på plus ett eller ibland två. (Enligt mig dock betydligt mer. Plus 6, minst.) vilket betyder att om jag tjänat in två under lunchen, försvinner de vid middagen och jag ligger på noll. Kvällsfikat brukar hamna på noll eller ibland minus att.
Kontentan är : Jag går inte upp i vikt av det jag nu äter, utan snarare lite ned.
Men: Mamma och pappa tror att jag ligger på plus ett, kanske två, nästan varje dag.
Och: De kommer att bli besvikna nästa gång på BUP och det är vägning.
Jag tycker: Att det känns fint, så länge jag inte går upp.
